"Många hot riktar sig, ett farligare än andra, mot husmanskosten: bristen på intresse från svenska folkets sida. Det är ju minnen från barndomen som skapar kärleken till dessa rätter. Fanns inte den maten i barndomshemmet, går man sällan vid mogen ålder och längtar efter grisfotsalladåb med rödbetor eller kokt rimmat lamm med rotmos.
/.../
Det verkligt stora problemet kommer om ytterligare en generation, då även bland de fullvuxna praktiskt taget ingen har en aning om vad fin vällagad husmanskost är, eftersom man aldrig ätit det, medan istället barbeque, polynesiska spareribs, biffar och kotletter är i var mans mun och då kunnigheten och vanan att laga rätter som korvkaka blivit en ren exklusivitet. Måste det bli så, att hushållsskolor och restaurangskolor förvisar husmanskosten till historietimmarna och matlagningslektionerna helt ägnas å á la minute-mat och kalori- och kolhydrattänkande?"
(Ur Svensk Husmanskost av Tore Wretman)
"Till livet hör i första rummet att äta och dricka. Vänner av s.k. "naturligt levnadssätt" frågar ofta varför socialdemokratin förhåller sig likgiltig mot vegeterianismen. Nåväl, var och en må äta vad den vill! Vegeterianismen, dvs läran om att hämta sin föda ur växtriket, fick fotfäste först i sådana kretsar, vilka befinna sig i den angenäma ställningen att kunna välja mellan vegetabilisk och animalisk föda. Men för den stora fleratlet människor existerar inte detta val, de måste leva efter sina tillgångar, vilkas torftighet uteslutande hänvisar dem till vegetabilisk föda och ofta till den minst närande. /.../ För alla dess, som äro tvungna att leva som vegeterianer, vore en och annan gång en bastant biffstek eller ett gott fårlår an avgjord förbättring i deras föda. /.../
Det är riktigt, att ingen kan uteslutande leva av köttföda, men däremot av växtföda, förutsatt att man kan få välja det lämpligaste. Å andra sidan skall ingen kunna nöja sig med en bestämd växtföda, även om den vore den mest närande. Sålunda är bönor, ärter, linser, med ett ord skidfrukter, de mest närande av alla födoämnen. Men att vara tvungen att uteslutande leva på dem - något som lär vara möjligt - vore en tortyr."
(Ur Kvinnan och socialismen av August Bebel)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar